Nu i våras hade några studeranden från Åbo Akademi chansen att delta i en intensivkurs som hölls inom ramen för Nordplus-nätverket. Temat för kursen var historiebruk och den ägde rum i den vackra och anrika universitetsstaden Lund. Under kursen fick vi lyssna på föreläsningar som handlade om allt från folkmord till film, och vi lärde oss en hel del om historiebruk i de nordiska länderna. En viktig del av kursen var givetvis också knytandet av kontakter mellan studeranden inom Norden, och åtminstone den delen av kursen lyckades perfekt. Det är ändå den mera akademiska kontentan av kursen som denna text ska handla om.
Den huvudansvariga för kursen var professor Klas-Göran Karlsson som på senaste tiden profilerat sig som en av de ledande debattörerna vad gäller hur man i olika länder har behandlat nazismen och kommunismen och dessa ideologiers konsekvenser. Således var också ett tema för kursen hur man kan jämföra kommunism och nazism. Detta är en fråga som Karlsson forskat kring bland annat genom att studera olika encyklopedier. Jag var själv närvarade då Karlsson höll ett föredrag om detta i Åbo under konferensen Shared Past, Conflicting Histories för ett knappt år sedan, och det föredraget byggde på tematiken om ”a lesser evil”. Kan kommunismen anses vara ett mindre ont än nazismen? Några av de studiekompisar som jag diskuterade med efter föredraget tyckte att det var helt ofruktbart och banalt- kanske till och med ovetenskapligt- att försöka jämställa eller jämföra dessa två. Även under vår vistelse i Lund togs den här frågan upp. För mig har det alltid varit självklart att kommunismen inte är någonting lika absolut ont som nazismen. Mina föräldrar var unga under en tid då det finska samhället tydligt präglades av en ganska vänlig relation till Sovjet, så det är inte alls länge sedan som kommunism inte alls ansågs vara så konstigt eller dåligt. Snarast ansågs det av många vara någonting beundransvärt. Ännu idag finns det många i Finland, både unga och gamla, som tycker att ett kommunistiskt samhälle kunde hämta med sig stora förbättringar. I andra nordiska länder kanske detta inte är lika påtagligt, men det är klart att toleransen för kommunism också där är avsevärt högre än för nazism. Mina tankar kring hur ond en ideologi är förknippas således till hur man idag upplever ett ord. Nazist. Kommunist. Det är en väldigt stor skillnad på dessa ord.
Man kunde därför kort säga att det nog antagligen är så att kommunismen var ”the lesser evil”, men frågan är fortfarande varför man skulle fundera över detta. Kan man som historiker studera en sådan fråga och göra sådana ställningstaganden? Och hur kan man i så fall göra det vetenskapligt?
Den här frågan är bara en av många som väcker starka känslor då det kommer till den delen av historieforskningen som kallas historiebruk. Att forska i hur vi idag använder historia för olika ändamål kanske är en av de svåraste utmaningarna för oss historiker. Det är ett ämne som tvingar oss att gå nära in på oss själva och ibland fundera på så grundläggande frågor som vår egen identitet. Vi kan visserligen också syssla med historiebruk i det förflutna eller i andra delar av världen, och då kanske det kan vara lättare att ta det avstånd till sina forskningsobjekt som man måste. Under vår kurs i Lund fick vi med oss många redskap för att tolka hur historia används för olika ändamål. Motiven för att blicka bakåt kan handla om allt från legitimering av en nation till att försöka sälja en produkt. Genom att använda historia vill man göra vissa saker synliga medan annat göms undan. Faktum är att historiebruk är en otroligt spännande del av vår vetenskapliga disciplin, och jag hoppas att det i framtiden blir ännu mera populärt bland forskare. Historiebruk är också tacksamt eftersom att man kan iaktta det i sin vardag; en butik kanske börjar sitt namn med ”ye olde”, en politiker kan tala om det förflutna för att understryka sin åsikt, för att inte tala om hur populärt det är med datorspel, TV-serier och böcker som utspelar sig i en förgången tid. Historien finns alltså med oss hela tiden. Vare sig vi vill det eller inte.
Maanantaina 3. syyskuuta 2012
Kajsa Varjonen
Historikerföreningen Kleio
