Nu i v\u00e5ras hade n\u00e5gra studeranden fr\u00e5n \u00c5bo Akademi chansen att delta i en intensivkurs som h\u00f6lls inom ramen f\u00f6r Nordplus-n\u00e4tverket. Temat f\u00f6r kursen var historiebruk och den \u00e4gde rum i den vackra och anrika universitetsstaden Lund. Under kursen fick vi lyssna p\u00e5 f\u00f6rel\u00e4sningar som handlade om allt fr\u00e5n folkmord till film, och vi l\u00e4rde oss en hel del om historiebruk i de nordiska l\u00e4nderna. En viktig del av kursen var givetvis ocks\u00e5 knytandet av kontakter mellan studeranden inom Norden, och \u00e5tminstone den delen av kursen lyckades perfekt. Det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 den mera akademiska kontentan av kursen som denna text ska handla om.<\/p>\n
Den huvudansvariga f\u00f6r kursen var professor Klas-G\u00f6ran Karlsson som p\u00e5 senaste tiden profilerat sig som en av de ledande debatt\u00f6rerna vad g\u00e4ller hur man i olika l\u00e4nder har behandlat nazismen och kommunismen och dessa ideologiers konsekvenser. S\u00e5ledes var ocks\u00e5 ett tema f\u00f6r kursen hur man kan j\u00e4mf\u00f6ra kommunism och nazism. Detta \u00e4r en fr\u00e5ga som Karlsson forskat kring bland annat genom att studera olika encyklopedier. Jag var sj\u00e4lv n\u00e4rvarade d\u00e5 Karlsson h\u00f6ll ett f\u00f6redrag om detta i \u00c5bo under konferensen Shared Past, Conflicting Histories f\u00f6r ett knappt \u00e5r sedan, och det f\u00f6redraget byggde p\u00e5 tematiken om \u201da lesser evil\u201d. Kan kommunismen anses vara ett mindre ont \u00e4n nazismen? N\u00e5gra av de studiekompisar som jag diskuterade med efter f\u00f6redraget tyckte att det var helt ofruktbart och banalt- kanske till och med ovetenskapligt- att f\u00f6rs\u00f6ka j\u00e4mst\u00e4lla eller j\u00e4mf\u00f6ra dessa tv\u00e5. \u00c4ven under v\u00e5r vistelse i Lund togs den h\u00e4r fr\u00e5gan upp. F\u00f6r mig har det alltid varit sj\u00e4lvklart att kommunismen inte \u00e4r n\u00e5gonting lika absolut ont som nazismen. Mina f\u00f6r\u00e4ldrar var unga under en tid d\u00e5 det finska samh\u00e4llet tydligt pr\u00e4glades av en ganska v\u00e4nlig relation till Sovjet, s\u00e5 det \u00e4r inte alls l\u00e4nge sedan som kommunism inte alls ans\u00e5gs vara s\u00e5 konstigt eller d\u00e5ligt. Snarast ans\u00e5gs det av m\u00e5nga vara n\u00e5gonting beundransv\u00e4rt. \u00c4nnu idag finns det m\u00e5nga i Finland, b\u00e5de unga och gamla, som tycker att ett kommunistiskt samh\u00e4lle kunde h\u00e4mta med sig stora f\u00f6rb\u00e4ttringar. I andra nordiska l\u00e4nder kanske detta inte \u00e4r lika p\u00e5tagligt, men det \u00e4r klart att toleransen f\u00f6r kommunism ocks\u00e5 d\u00e4r \u00e4r avsev\u00e4rt h\u00f6gre \u00e4n f\u00f6r nazism. Mina tankar kring hur ond en ideologi \u00e4r f\u00f6rknippas s\u00e5ledes till hur man idag upplever ett ord. Nazist. Kommunist. Det \u00e4r en v\u00e4ldigt stor skillnad p\u00e5 dessa ord.<\/p>\n
Man kunde d\u00e4rf\u00f6r kort s\u00e4ga att det nog antagligen \u00e4r s\u00e5 att kommunismen var \u201dthe lesser evil\u201d, men fr\u00e5gan \u00e4r fortfarande varf\u00f6r man skulle fundera \u00f6ver detta. Kan man som historiker studera en s\u00e5dan fr\u00e5ga och g\u00f6ra s\u00e5dana st\u00e4llningstaganden? Och hur kan man i s\u00e5 fall g\u00f6ra det vetenskapligt?<\/p>\n
Den h\u00e4r fr\u00e5gan \u00e4r bara en av m\u00e5nga som v\u00e4cker starka k\u00e4nslor d\u00e5 det kommer till den delen av historieforskningen som kallas historiebruk. Att forska i hur vi idag anv\u00e4nder historia f\u00f6r olika \u00e4ndam\u00e5l kanske \u00e4r en av de sv\u00e5raste utmaningarna f\u00f6r oss historiker. Det \u00e4r ett \u00e4mne som tvingar oss att g\u00e5 n\u00e4ra in p\u00e5 oss sj\u00e4lva och ibland fundera p\u00e5 s\u00e5 grundl\u00e4ggande fr\u00e5gor som v\u00e5r egen identitet. Vi kan visserligen ocks\u00e5 syssla med historiebruk i det f\u00f6rflutna eller i andra delar av v\u00e4rlden, och d\u00e5 kanske det kan vara l\u00e4ttare att ta det avst\u00e5nd till sina forskningsobjekt som man m\u00e5ste. Under v\u00e5r kurs i Lund fick vi med oss m\u00e5nga redskap f\u00f6r att tolka hur historia anv\u00e4nds f\u00f6r olika \u00e4ndam\u00e5l. Motiven f\u00f6r att blicka bak\u00e5t kan handla om allt fr\u00e5n legitimering av en nation till att f\u00f6rs\u00f6ka s\u00e4lja en produkt. Genom att anv\u00e4nda historia vill man g\u00f6ra vissa saker synliga medan annat g\u00f6ms undan. Faktum \u00e4r att historiebruk \u00e4r en otroligt sp\u00e4nnande del av v\u00e5r vetenskapliga disciplin, och jag hoppas att det i framtiden blir \u00e4nnu mera popul\u00e4rt bland forskare. Historiebruk \u00e4r ocks\u00e5 tacksamt eftersom att man kan iaktta det i sin vardag; en butik kanske b\u00f6rjar sitt namn med \u201dye olde\u201d, en politiker kan tala om det f\u00f6rflutna f\u00f6r att understryka sin \u00e5sikt, f\u00f6r att inte tala om hur popul\u00e4rt det \u00e4r med datorspel, TV-serier och b\u00f6cker som utspelar sig i en f\u00f6rg\u00e5ngen tid. Historien finns allts\u00e5 med oss hela tiden. Vare sig vi vill det eller inte.<\/p>\n
Maanantaina 3. syyskuuta 2012<\/p>\n
Kajsa Varjonen
\nHistorikerf\u00f6reningen Kleio<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Nu i v\u00e5ras hade n\u00e5gra studeranden fr\u00e5n \u00c5bo Akademi chansen att delta i en intensivkurs som h\u00f6lls inom ramen f\u00f6r Nordplus-n\u00e4tverket. Temat f\u00f6r kursen var historiebruk och den \u00e4gde rum i den vackra och anrika universitetsstaden Lund. Under kursen fick vi lyssna p\u00e5 f\u00f6rel\u00e4sningar som handlade om allt fr\u00e5n folkmord till film, och vi l\u00e4rde … <\/p>\n